Medlemssida

Svetsning av lyftanordningar (kranar och hissar)

Att veta vilka standarder och direktiv som gäller för olika produkter är inte lätt. Här försöker vi reda ut en del av det.

Det allmänna maskindirektivet gäller för lyftanordningar som:

Kranar
Hissar
Fordonslyftar
Mobila arbetsplattformar
Truckgafflar

Maskindirektivet, implementerad som Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 1993:10 pdf, 447 kB. (ändrad av AFS 2000:38 pdf, 80.5 kB.), ny utgåva väntas (omfattar då även t.ex. bygghissar).

För att uppfylla maskindirektivets krav finns för vissa produkter harmoniserade produktstandarder, för lyftkranar t.ex. EN 13001. Det finns dock möjlighet att uppfylla direktivets krav med andra standarder. Vid avsaknad av harmoniserad produktstandard kan t.ex. nationell standard tillämpas.

Normalt sorterar hissar under Boverket (se nedan), men för hissar som används av särskilt utbildad personal, som bygghissar och gruvhissar, ansvarar Arbetsmiljöverket (tillämpas maskindirektivet).

Exempel på krav i maskindirektivet är att vid personlyft över tre meter ska ett anmält organ blandas in vid CE-märkningen.

Krav på svetsning anges i bland annat:

För mer information, läs på på SIS hemsida.

Kranar

För tillverkning av kranar tillämpas i Sverige:

IKH 4.30.02 Normer för stålkonstruktioner till kranar
Material, konstruktionsutformning, tillverkning, montering och kontroll
(Krannormer del 2)

Det finns inga speciella myndighetskrav som tar upp svetsning av lyftdon. I BKR avsnitt 3:432 ställs dock krav på utmattningskontroll om man valt svetsklass WC.

I IKH 4.30.02 anges svetsklasser och skärklasser, samt kvalitetskrav motsvarande de som fanns i gamla StBK. Dessutom finns grundmaterial och tillsatsmaterial omnämnt för svetsade konstruktioner.

Svetsklass anges som Sv1, Sv2 och Sv 3 där Sv3 utgör den högsta kvalitetsnivån (jämför kvalitetsnivå D, C och B enligt SS-EN ISO 5817):

Sv0	Svetsens yta får inte innehålla håligheter som försvårar rengöring, målning eller förzinkning
Sv1	Svetsens yta ska vara fri från håligheter, ytporer, genomrinning och överrunnen svets.
	Svetsens homogenitet ska i huvudsak motsvara krav för röntgenbetyg 3 (grön¹)
Sv0T, Sv1T	Svetsen ska vara tät. I övrigt gäller krav för Sv0 resp Sv1. För Sv0 tillkommer att ytan ska vara fri från håligheter
Sv2	Käl- och T-svets ska företrädesvis ha konkav eller plan yta. Dock godtas svagt konvex yta.
	Stumsvets ska ha en plan eller konvex yta på både topp- och rotsida. Svetssträngens höjd får inte vara större än 15% av bredden. Rotvulstens höjd får inte vara större än 30% av bredden hos rotvulsten, dock högst 2 mm.
	Övergången mellan svets och grundmaterial ska vara jämn och fri från anvisningar, t ex smältdike. Kratrar ska vara fyllda och ojämnheter avlägsnade.
	Förutom dessa krav gäller i tillämpliga delar krav på yta och form för Sv1.
	Svetsens homogenitet ska i huvudsak motsvara krav för röntgenbetyg 4 (blå¹). Dock godtas inre porer och icke sammanhängande slagginneslutningar som motsvarar röntgenbetyg 3 (grön¹).
Sv3	Käl- och T-svets ska ha konkav eller plan yta.
	Övergången mellan svets och grundmaterial vid käl- och T-svets ska bearbetas till jämn och rundad form.
	Vid stumsvets ska råge och rotvulst planbearbetas.
	Förutom dessa krav gäller i tillämpliga delar krav på yta och form för Sv1 och Sv2.
	Svetsens homogenitet skalmotsvara krav för röntgenbetyg 4 (blå¹).
	¹ Se "Collection of Reference Radiographs of Welds in Steel, utgiven av IIW.

I IKH 4.30.02 avsnitt 4 finns "Särskilda bestämmelser för svetsad konstruktion". Här ställs krav på svetsarprövning, tillverkningsunderlag, förarbete, efterarbete samt svetsningens utförande.

Angående svetsarprövning refereras till "SS 06 52 01 eller däremot svarande kompetens", som får anses vara SS-EN 287-1.

Det finns även anvisningar för tillgodoräknande av inträngning.

Notera att För dimensionering av kranar har IKH 4.30.01 ersatts av SS-EN 13001-serien.

Hissar

Nytillverkning av hissar ska ske enligt EU-direktivet 95/16/EG.

För befintliga hissar gäller EU-direktivet 95/216/EG.